KOBRA har endnu engang taget temperaturen på det midtjyske erhvervsliv.
Der er grund til optimisme. Over halvdelen af de adspurgte virksomheder forventer stigende omsætning de kommende 12 måneder.
Temaet for denne runde er virksomhedernes sparringspartnere. Det fremgår blandt andet af analysen at det især er revisoren der anvendes som sparringspartner i de midtjyske virksomheder.
Besøget i Larvik var en udløber af lasersvejs projektet, hvor Boråsregionens Vuxentbildning, Campus Västra Skaraborg og Skaraborgs kommunalförbund besøgte Tradium i Randers, hvor Tradium fik mulighed, for at prøve undervisningen på undervisere fra Thor Heyerdahl Videregående Skole. Der er aftalt et samarbejde på sigt, der kan komme til at omhandle elever i praktik i DK samt mulighed, for undervisning af eleverne på skolen i Lasersvejs.
Rapporten ska bidra till bilden av kompetensbehovet inom besöksnäring och industriteknik i Västra Götaland och Halland på kort och lång sikt. Rapporten har två perspektiv. Ett är den kunskap som kompetensmäklarna har insamlat från näringslivet och ett annat är de metoder och arbetssätt som kompetensmäklarna har använt. Syftet är att sammanställa och tolka den behovsinventering som kompetensmäklarna genomfört bland företag.
Inledningsvis beskrivs de aktuella branscherna statistiskt utifrån bland annat sysselsättning, geografiska skillnader och en beskrivning av de som arbetar inom branscherna. Därefter presenteras vad kompetensmäklarnas kartläggning har visat och vad andra källor har att säga om kompetensbehoven inom besöksnäring och industriteknik. Analysen ska fungera som ett underlag för kompetensmäklarnas fortsatta arbete och identifiera behov av kommande kompetensinsatser.
Många olika metoder och grader av struktur har använts av kompetensmäklarna hos projektets olika partners. Sammanställningen är indelad i fem delar;
Rapporten innehåller också resonemang kring strategier, utmaningar och framtidsperspektiv inom kompetensförsörjningsområdet.
KOBRA har gett kommunerna möjligheten att testa funktionen kompetensmäklare och att få en modell för hur samverkan kring kompetensförsörjning mellan arbetsplatser och utbildningsanordnare kan utvecklas. Projekt KOBRA har bland annat bidragit till att sätta kompetensfrågan i centrum hos kommunerna, förstärka kompetensförsörjningsfrågan i befintliga strukturer samt ökat samverkansytorna mellan t.ex. utbildningsaktörer och företagsnätverk/branschföreträdare.
Rapporten riktar sig i första hand till kompetensmäklarna och andra aktörer inom kompetensförsörjningsområdet och den är tänkt att fungera som ett underlag i det fortsatta arbetet efter KOBRA.
Läs mer och ladda ner den fullständiga rapporten via länken nedan.
Nedan kan du se två KOBRA filmer som producerats i samverkan med flera KOBRA partner. Den första är en animerade film som visar processen från behovskartläggning tills dess vi möter behovet och den andra är en spelfilm som visar en del av kompetensmäklarnas arbete.
Behovsprocessen – från behovskartläggning tills vi möter behovet.
Kompentensmäklaren – ett smakprov på kompetensmäklarnas arbete.
Den 12-14 juni var det dags för den avslutande partnerkonferensen i Skarrildhus, Kibæk. Målet med konferensen var att tillsammans analysera och reflektera över projektet KOBRA samt att få inspiration till framtida projekt.
I arbeidsmarkedet stilles det stadig større krav til kompetanse hos arbeidssøkere og sysselsatte. I mange tilfeller er det en såkalt mismatch mellom den kompetansen arbeidssøkere tilbyr og det arbeidsgiver krever. Det offentlige må ha god kjennskap til disse utfordringene for å kunne tilby veiledning og kompetansehevende tiltak. Det er viktig både for den enkelte, for virksomhetene og for samfunnet. Eksempelvis kan udekket kompetansebehov i en virksomhet hindre vekst både for virksomhet og samfunn.
I forbindelse med deltakelsen i KOBRA har NAV Larvik undersøkt kompetansebehovet blant lokale virksomheter. Konklusjonen er at enkelte av Larviksbedriftene har et betydelig udekket kompetansebehov. Totalt sett kunne mellom 130 og 190 flere personer vært sysselsatt kun i Larvik dersom samtlige bedrifter hadde funnet den kompetansen som etterspørres.
Undersøkelsen har fokusert spesielt på besøksnæring, industriteknikk og informasjons- og kommunikasjonsbransjen. Kompetansebehovet varierer til dels stort mellom disse bransjene. Besøksnæringen har få udekkede behov, med unntak av kokker. Mangel på fagutdannede kokker gjør at mange serveringssteder ansetter personer med lavere kompetanse, men det er også grunn til å tro at dette delvis fører til redusert kapasitet.
For de to andre næringene synes det udekkede kompetansebehovet noe mer omfattende. Næringer innenfor industriteknikk – altså videreforedling av råvarer – melder om til dels betydelig nåværende udekket behov. Dette gjelder fagutdannede håndverkere som tømrer, rørlegger, elektriker, prosessoperatører, maskinførere og pølsemakere. I forbindelse med at produksjonsanleggene stadig automatiseres ser mange av virksomhetene et fremtidig behov for elektroingeniører og prosessteknikere.
Informasjon- og kommunikasjon er den næringen som uttrykker det største kompetansebehovet. Samtidig er det en av de raskest voksende næringene i landet. Dette omhandler både et stort trykk på å holde seg oppdatert for nåværende ansatte og å kunne tiltrekke seg nye ansatte med nødvendig utvikler- og programmererkompetanse. En del av de mindre virksomhetene uttrykker at det er vanskelig å tiltrekke seg spesialister, da disse helst vil jobbe i større virksomheter og gjerne mot miljøer i hovedstaden.
Kompetansebegrepet er imidlertid bredere enn formell kompetanse. Mange av virksomhetene i de tre næringene trekker frem holdninger generelt og relasjonskompetanse spesielt som et økende krav.
For besøksnæringen dreier dette seg om kundeservice, noe som er et tradisjonelt kjennetegn ved bransjen. For de to andre bransjene handler det om å kunne kombinere teknisk kompetanse med relasjons- og salgskompetanse. Sistnevnte virker til å ha fått økt betydning for informasjon- og kommunikasjonsbransjen, hvor det er et økende behov for at personer med inngående teknisk kunnskap kan relatere og selge dette inn som løsninger for potensielle kunder.
I undersøkelsen er bedriftene spurt om hva de mener offentlige etaters rolle skal være knyttet til virksomhetens hovedutfordringer og kompetanseutfordringer. Flere bedrifter synes det er vanskelig å forholde seg til ulike etater og etterlyser et forenklet byråkrati. Dette gjelder spesielt de mindre virksomhetene. En del bedrifter er opptatt av å intensivere samarbeidet mellom videregående opplæring og næringslivet. Dette er et godt eksempel på et forhold hvor den brede samfunnsinteressen for en utdanning må ivaretas, men hvor det kanskje bør være mer rom for virksomhetenes og bransjenes spesifikke interesser. I denne kategorien faller også en del bedrifters ønske om at det offentlige tar mer ansvar for grunnleggende kurs og utdanninger som omfatter flere virksomheter, eksempelvis hygienekurs for næringsmiddelbedrifter.
Endelig uttrykker en del av virksomhetene at de ønsker seg lokale eller regionale nettverk, både som kan bistå med fellestjenester for de mindre virksomhetene, hvor virksomheter kan spille på hverandre og/eller som kan bidra til innovasjon. Noen virksomheter ønsker at det offentlige tar initiativ til eller samordner slike nettverk.
KOBRA 